Första hjälpen för hundar – vad du behöver veta vid akutsituationer

Att dela sitt liv med en hund är en av de största glädjeämnena, men det innebär också ett stort ansvar. Olyckor och akuta sjukdomstillstånd kan drabba våra fyrbenta vänner när vi minst anar det. Som hundägare är det därför ovärderligt att ha grundläggande kunskaper i första hjälpen. Det handlar inte om att ersätta veterinären, utan om att kunna agera snabbt och korrekt i de kritiska första minuterna för att stabilisera situationen och kanske till och med rädda liv. Genom åren har jag själv stött på flera situationer där snabbt agerande varit avgörande, och jag vill dela med mig av mina erfarenheter och den kunskap jag samlat på mig för att du ska känna dig tryggare om olyckan skulle vara framme.

Förberedelser och grundläggande bedömning

Känn din hunds normaltillstånd

Innan du kan identifiera vad som är onormalt måste du veta vad som är normalt för just din hund. Varje hund är en individ, och värden som temperatur, puls och andning kan variera. Att regelbundet kontrollera dessa när din hund är frisk och vilar är A och O. Jag brukar göra det till en vana att då och då känna på pulsen när mina hundar sover lugnt, oftast på insidan av låret där lårbensartären löper – där är den lättast att hitta. Jag kollar också andningen. Då lär man sig vad som är deras baslinje. Enligt information från Svenska Brukshundklubben ligger en vuxen hunds normaltemperatur mellan 37,5 och 39,0 grader Celsius (mätt rektalt, gärna efter vila). Pulsen varierar med storlek – små hundar har snabbare puls (90-120 slag/minut) än stora (65-90 slag/minut). Andningen ligger normalt mellan 10 och 30 andetag per minut i vila. Att ha koll på detta gör att du snabbare kan reagera om något avviker vid en misstänkt sjukdom eller skada. Jag minns en gång när en av mina unghundar var ovanligt loj – en snabb tempkoll visade på feber, vilket ledde till ett tidigt veterinärbesök och snabb behandling för en infektion.

Akutlägets ABC – din checklista

När en akut situation uppstår är det lätt att drabbas av panik, men försök att behålla lugnet. Din hund känner av din sinnesstämning. Det första och viktigaste steget är att säkerställa att platsen är säker för både dig och hunden – särskilt vid trafikolyckor eller om andra faror finns närvarande, något som djurskyddsorganisationen Blue Cross också betonar. Närma dig din hund försiktigt; även den snällaste hund kan bitas av smärta och rädsla. Bedöm sedan hundens tillstånd metodiskt. Är den vid medvetande? Reagerar den på tilltal? Därefter följer du ABC-principen, som är grundläggande inom första hjälpen:

  • A (Airway/Andning): Kontrollera att luftvägarna är fria. Öppna munnen försiktigt och se om något blockerar svalget. Se, lyssna och känn efter andning. Om hunden inte andas, måste HLR (hjärt-lungräddning) påbörjas, men som Blue Cross nämner är prognosen tyvärr ofta dålig även på djursjukhus, och snabb transport till veterinär är avgörande.
  • B (Bleeding/Blödning): Leta efter synliga blödningar. Kraftiga blödningar måste stoppas omedelbart genom att applicera ett stadigt men jämnt tryck direkt på såret, helst med en ren kompress eller tygbit. Lägg ett tryckbandage om möjligt. Om det blöder igenom, lägg fler lager ovanpå utan att ta bort det första.
  • C (Circulation/Chock): Tecken på chock kan vara bleka slemhinnor (kontrollera tandköttet), svag och snabb puls, samt kall hud eller kalla tassar. Håll hunden varm (med en filt) och lugn. Om hunden är medvetslös men andas, placera den i stabilt sidoläge: liggande på sidan med huvudet lätt utsträckt och något lägre än kroppen för att underlätta andning och blodflöde till hjärnan.

Parallellt med dessa åtgärder är det viktigt att så snart som möjligt kontakta en veterinär. De kan ge vägledning över telefon och förbereda sig på er ankomst. Ring alltid innan du åker till kliniken, särskilt om det är utanför ordinarie öppettider. Detta ger personalen möjlighet att förbereda sig och ge eventuella råd inför transporten.

Hantera vanliga nödsituationer

Det finns en rad olika situationer som kan kräva akut första hjälpen. Att vara mentalt förberedd på några av de vanligaste scenarierna kan göra stor skillnad.

Yttre skador som sår, blödningar och benbrott

Mindre sår och skrapsår kan oftast hanteras hemma genom att försiktigt rengöra med koksaltlösning och hålla området rent. Större sår eller sår som blöder kraftigt kräver omedelbar uppmärksamhet. Som nämnts tidigare är ett stadigt, jämnt tryck på såret avgörande för att stoppa blödningen medan du tar dig till veterinären. Använd en ren kompress eller trasa. Om blödningen tränger igenom, lägg ytterligare lager ovanpå – ta inte bort det första lagret. Misstänker du ett benbrott (hunden vägrar stödja på benet, benet ser onormalt vinklat eller svullet ut, kraftig smärta) ska du hantera hunden extremt försiktigt. Undvik att röra det skadade benet och försök inte att spjäla det själv utan veterinärs ordination, då det kan förvärra skadan och orsaka enorm smärta. Fokusera på att transportera hunden så lugnt och stabilt som möjligt till veterinären, gärna genom att stödja kroppen så att benet avlastas.

Inre faror som förgiftning, magomvridning och värmeslag

Förgiftning är tyvärr inte ovanligt, då hundar kan få i sig allt från hushållskemikalier och läkemedel till giftiga växter eller mat (choklad, lök, russin är vanliga exempel). Misstänker du förgiftning, kontakta omedelbart veterinär eller Giftinformationscentralen. Försök identifiera vad hunden fått i sig och hur mycket – ta med eventuell förpackning eller växtdel till veterinären. Framkalla aldrig kräkning på egen hand om inte veterinären specifikt instruerat dig att göra det. Vissa ämnen är frätande och kan orsaka mer skada på vägen upp, och det finns även risk att hunden andas in maginnehållet (aspiration). Om ett giftigt ämne hamnat i pälsen (t.ex. färg, olja, glykol), försök tvätta bort det med milt hundschampo och rikligt med vatten, och använd en krage för att hindra hunden från att slicka i sig det, men kontakta ändå veterinär snarast. Magomvridning är ett akut, livshotande tillstånd, särskilt hos större, djupbröstade raser. Symptomen inkluderar oro, försök att kräkas utan resultat (tomma kräkningar), snabbt uppsvälld buk och tecken på smärta. Tveka inte – åk omedelbart till veterinär! Varje minut räknas. Värmeslag är en annan livsfara, speciellt under varma dagar (även i bil eller uterum) eller vid hård ansträngning. Jag har sett hur snabbt det kan gå, särskilt med mina egna polarhundar som är byggda för kyla. Tecken är kraftig, ihållande flämtning, dreglande, klarröda slemhinnor, vinglighet och i värsta fall kollaps. Agera direkt: flytta hunden till en sval, skuggig plats, erbjud vatten (men tvinga inte), och kyl ner kroppen med svalt (inte iskallt!) vatten. Iskallt vatten kan orsaka att blodkärlen drar ihop sig och försvårar nedkylningen, samt riskerar att försätta hunden i chock. Fokusera på att blöta ner tassar, mage, ljumskar och huvud med handdukar dränkta i svalt vatten eller genom att försiktigt spola. Åk sedan omedelbart till veterinär, även om hunden verkar återhämta sig, då inre skador kan uppstå.

Bett, stick och anfall – huggormsbett, slagsmål och kramper

Under sommarhalvåret är huggormsbett en reell risk i många delar av landet. Om din hund blir biten (oftast i nosen eller tassen), är det viktigaste att hålla hunden så stilla som möjligt för att begränsa spridningen av giftet. Undvik all onödig rörelse och muskelaktivitet. Bär hunden om det går och uppsök veterinär omedelbart. Ge aldrig kortison utan veterinärs ordination vid misstänkt ormbett. Om din hund hamnar i slagsmål med en annan hund, bör även mindre bett undersökas av veterinär. Bett blir lätt infekterade och kan leda till dolda bölder under huden. Krampanfall kan vara mycket skrämmande att bevittna. Se till att hunden inte kan skada sig på omgivningen – flytta undan möbler, lägg kuddar runt om, dämpa ljus och ljud. Försök inte hålla fast hunden eller stoppa något i munnen (de sväljer inte tungan). Notera hur länge anfallet pågår. Om det varar mer än 5 minuter, eller om hunden får upprepade anfall tätt inpå varandra, är det ett akutläge som kräver omedelbar veterinärvård. Även kortare, enstaka anfall bör följas upp hos veterinär för att utreda orsaken. Ögonskador, även om de verkar små (t.ex. rodnad, ökat tårflöde, knipande med ögat), kan snabbt förvärras och bör alltid kollas upp av veterinär snarast.

Praktiska verktyg och professionell hjälp

Första hjälpen-kitet – din bästa vän i nöden

Att ha ett välutrustat första hjälpen-kit till hands, både hemma och i bilen eller på vandringsturen, är en billig försäkring. Det behöver inte vara komplicerat, men några grundläggande saker bör finnas med. Jag har alltid med mig ett kit när jag är ute med mina hundar, särskilt på längre turer eller vid träning och tävling. Ett bra startkit kan innehålla:

  • Sterila kompresser i olika storlekar
  • Gasbinda (rullbandage)
  • Självhäftande bandage (som inte fastnar i pälsen)
  • Kirurgtejp
  • Sax med trubbig spets
  • Pincett (för att ta bort fästingar eller stickor)
  • Koksaltlösning (för att skölja sår eller ögon)
  • Desinfektionsmedel anpassat för djur (t.ex. klorhexidinlösning)
  • Digital febertermometer (för rektal mätning)
  • Engångshandskar
  • En räddningsfilt (för att motverka chock/nedkylning)
  • Telefonnummer till din veterinär och närmaste jourklinik

Du kan komplettera med munkorg (en skadad och rädd hund kan bitas, även sin ägare), fästingplockare och eventuellt blodstoppande pulver. Anpassa innehållet efter dina behov och de risker som finns där ni oftast vistas.

När första hjälpen inte räcker – vikten av veterinärvård

Det är viktigt att komma ihåg att första hjälpen just är första hjälpen. Syftet är att stabilisera hunden och förhindra att tillståndet förvärras i väntan på professionell vård. Det ersätter aldrig en veterinärundersökning och behandling. Många tillstånd, som inre blödningar, misstänkt magomvridning, allvarliga infektioner, benbrott eller svåra andningsproblem, kräver avancerad diagnostik och behandling som bara en veterinär kan erbjuda. Tveka därför aldrig att kontakta veterinär om du är osäker – det är alltid bättre att ringa en gång för mycket. Att veta vart man ska vända sig är också en viktig del av förberedelsen. Ta reda på var din närmaste veterinärklinik med jourmottagning finns. För hundägare i Stockholmsområdet finns exempelvis AWAKE Djursjukhus som har öppet dygnet runt för akuta fall och är specialiserade på just akutsjukvård. Att ringa kliniken innan du åker in är alltid en god idé, så att de kan förbereda sig och ge eventuella råd för transporten.

Kunskap och förberedelse är kärlek till din hund

Att kunna agera i en nödsituation ger inte bara en trygghet för dig som hundägare, det är också ett sätt att visa din pälskling den yttersta omsorgen. Genom att känna till din hunds normala värden, ha en plan för akuta situationer och ett första hjälpen-kit redo, har du gjort vad du kan för att vara förberedd. Det finns också utmärkta kurser i första hjälpen för hundar, något som experter som Emma Hammett, grundare av First Aid for Pets, förespråkar för att bygga både kunskap och självförtroende. Även böcker som Jennifer Parkers ”Första hjälpen för din hund” kan vara en värdefull resurs att ha hemma i bokhyllan. Att investera lite tid i att lära sig grunderna i första hjälpen är att investera i din hunds säkerhet och välbefinnande. Förhoppningsvis behöver du aldrig använda kunskaperna fullt ut, men om olyckan är framme kommer du att vara tacksam för att du var förberedd. Det är en viktig del av det fantastiska, och ibland utmanande, äventyret att dela sitt liv med en fyrbent vän.

Leave a Reply